Påskträffar

I natt kom tranan med var sitt påskägg till våra prinsar. Elias och Hannes var snabbt nere i morse för att se vad som fanns i äggena. Och lika snabbt kom Hannes upp med Villes påskägg och sa " vad bra att tranan vet att inte Ville äter godis, titta, han fick en leksak istället".
Vad snälla tranorna är!

Idag har mina kusiner med familjer varit på besök. Det är inte så ofta vi träffas så det var mycket trevligt.
För några blev det första träffen med Ville. Vi fikade ute i det sköna vädret.
I eftermiddag har mamma och pappa bjudit på påskmat. Så nu är alla mätta, glada och trötta.

I morgon ska vi umgås med vänner och på påskdagen ska vi träffa L och hennes familj och 2 familjer till som har barn med DS. Det ser jag fram emot. Jag är så glad att dom är så öppna och välkomnar oss. Alla familjerna har lite äldre barn och dom har känt varandra ett tag. Nu får vi lära känna flera som vi kan utbyta tankar och erfarenhet med. Det kommer att bli roligt och spännande att träffa och förhoppningsvis få följa de andra barnen. 
Jag blir så glad av att se hur Ville utvecklas. Varje ny sak han gör blir så stort. Jag blev naturligtvis glad av att se Elias och Hannes utvecklas också när dom var små (och fortfarande) men då tog jag alla steg så för givna. Jag vet att Ville kommer att utvecklas och lära sig saker och precis som barn som inte har DS kommer allt ta olika lång tid. För Ville kommer vissa saker att ta extra lång tid så när jag upptäcker att det inte gör det blir jag extra glad. 
 Idag t.ex. var första gången jag hörde honom skratta. Hans moster lekte "fritt fall" med honom och då skrattade han. Innan har han låtit när han ler men inte lika mycket som idag.