Härlig vårdag!

Vi fortsätter att glädjas åt Villes framsteg. I går var första gången Ville reste sig upp från golvet till stående hållandes i soffan! Innan har han rest sig upp på ställen med mjukt underlag som i sin säng eller i soffan. Han börjar tuffa till sig och bli mer säker.
Han är inne i en väldigt bra utvecklingsperiod just nu.

Idag var vi hos min jobbarkompisar M och förmiddagsfikade. God bärpaj och vaniljsås fann sig väl tillrätta i min mage, mums.
Sedan var det bra att det var varmt, soligt väder som lockade till promenad efter paj/vaniljsåsfrossan.
Ville och jag gjorde ett uppehåll i promenerandet när vi kom till stan. Ville hade en klipptid och efter att han var nyfrisserad åt vi lunch innan vi fortsatte våran promenad till Hannes dagis, hämtade upp honom, och fortsatte hem.
Jag ville verkligen inte vara inomhus så när grannen K ringde och föreslog lek och fika på "våran" lekplats var vi inte sena att gå ut igen.
Så det blev en eftermiddagsfika också.
Och Ville fick gunga lite idag också, det tycker han om!

Det händer mycket i Villes utveckling just nu

Fortsätter att berätta om Villes framsteg.
På senare tid har han ofta varit givmild med pussar vilket jag och Andreas njuter av. Hans storebröder brukar tycka att pusskalasen är blöta historier, fast jag tror och tycker mig se att dom också tycker att det är jättemysigt.
Vi tackar Ville för pussarna vi får. Ikväll när vi fick Villepussar sa han "ta" efter varje puss. Är så härligt att han försöker att prata och härma oss!

Han håller också på att träna sig på att ställa sig upp. Han har blivit duktig på att dra sig upp och ställa sig på knäna.
Idag utforskade han babysittern, var ett tag sen han använde den att sitta i, och drog sig upp på knäna hållande i den. Den är ju väldigt lätt så den tippade omkull och Ville gjorde en vurpa rakt ner i golvet. Oj, vad Ville blängde ilsket på babysittern! Han började förvånansvärt inte att gråta.
Vi tycker att det händer mycket i Villes utveckling just nu, är såå roligt!

Ville tycker att storebrödernas innebandyklubbor är väldigt intressanta.

Här är Ville innan babysittern tippade omkull

Efter att Ville blängt ilsket på babysittern hittade Ville en sladd att dra i och undersöka. Ville blev glad igen

"Ampamp" för lampa

Det är så tyst här hemma nu! Ville sover, Andreas, Elias och Hannes är på innebandyträning.
Vi hade familjen B på besök igår kväll så i morse var det 2 trötta killar som åt frukost innan det var dags att åka iväg.

I morgon börjar skola och dagis igen efter sportlovet. Vi har haft en skön vecka och hunnit med en hel del tycker jag. Höjdpunkten för barnen var nog i fredags när vi var på Leo's Lekland i Kalmar tillsammans med familjen P. Jättemycket folk men barnen var nöjda och sprang omkring där några timmar. Sedan åkte vi in en sväng till stan där papporna och 4 av barnen gick och fikade med L och jag tog med oss 2 barn och gick i affärer. En jättetrevlig dag!

Måste skriva och berätta att i morse när Ville satt i mitt knä i soffan vände han sig mot golvlampan och tittade på den och sa "ampamp" och tecknade lampa! Han tecknar lampa på sitt sätt, riktat not sig, men vi förstår att det är det han menar. Det är första ordet vi hör honom säga! Är såå stolt över våran lilla Ville!

Känslosam läsning

Idag var Andreas på Maxi och hämtade ut rekommenderat brev till oss från Västerviks sjukhus innehållande Villes journalanteckningar från förra året. Att det sammanträffar med att det i dagarna är 1 år sedan han var sjuk är en slump. Journalanteckningar behöver vi av en annan orsaker, än för vår egen del, som jag inte går in på nu.
Jag kom av mig i städningen och blev sittande i soffan och har nu läst igenom allt, eller det jag förstod (många medicinska termer).
En känslosam läsning kan jag lova, minnen som bara vällde fram. Jag klarade inte av läsningen så bra som jag trodde att jag skulle göra. Det var självplågeri kan jag konstatera nu när det känns bättre.
Det var inget nytt som framkom som vi inte redan visste om.
Nu kom min kära familj hem. Jag är väldigt "Villetokig" nu, måste krama om honom och hoppas att han är på pusshumör!
Fortsatt trevlig helg på er!

Ett år sedan...

 Många tankar denna vecka har vandrat 1 år tillbaka i tiden.

Minnena är fortfarande väldigt starka och det kommer nog att vara så. 

 Nuförtiden känns det för det mesta helt okej när jag tittar på bilder från förra året. 

Jag är så lycklig över att allt har gått bra och att Ville är en frisk liten kille! 

 Korten nedan är tagna när jag fick hålla Ville i famnen i några minuter 3.e dagen han låg i respirator. 

Det var inte det lättaste och mest naturliga med en massa slangar och sladdar som jag var livrädd skulle fastna i något och göra Ville illa. 

Det var den absolut tuffaste och svåraste tiden i mitt liv! Att stå helt maktlös vid sidan om utan att kunna göra någonting. Så kändes det då men jag vet att vi hjäpte Ville genom att vara där. Prata med honom, sjunga för honom, hålla honom i handen, klappa och smeka honom..... men just då ville jag sååå mycket mera!  

 På detta kort var Ville piggare och vaken (som ni ser) och han fick lugnande medicin för att inte bli irriterad och arg på respiratortuben. Det var såå tufft att inte bara lätt kunna plocka upp denna lilla underbara kille i min famn. Men det skulle inte dröja länge, dagen därpå drog dom ur respiratortuben.

 Jag spenderade också en hel del tid i amningspumprummet, även kallat "kobåset". Elias och mammas så passande namn på det lilla, lilla rummet där jag satt vid maskinen och pumpade bröstmjölk. Jag kände mig verkligen som en mjölkkossa där inne.

 En kväll minns jag speciellt. Det sista jag gjorde varje kväll var att säga god natt till Ville och ta med mig pumpflaskan och nyckeln till pumprummet. Denna kväll var inget undantag förutom att jag slet upp dörren till familjerummet (därifrån en dörr till det lilla, lilla kobåset) och sprang rakt på inredarparet från tv, Simon & Tomas. Vi hälsade lite beklagande på varandra sedan låste jag snabbt upp dörren och försvann in i kobåset. Där satt jag länge den kväll och försökte lyssna mig till om dom hade gått eller om dom fortfarande satt kvar. Jag ville inte komma ut och möta dom igen med min lilla flaska med bröstmjölk i högsta hugg, så löjligt av mig. 

Den beklagande, sorgsna tonen hade dom allra flesta, liksom vi, som man hälsade på och pratade med när Ville låg på BIVA (barnintensivvårdavdelningen). Alla där hade ju, eller kände, något allvarligt sjukt barn. Det var ofta en nedstämd, ledsam stämning i familjerummet av förklarliga skäl.

 På kortet nedan har respiratorn kopplats bort (efter 5 dygn) och Ville får andningshjälp av en cpap. 

Jag blir påmind när solen lyser i Villes lilla ansikte och jag ser ärret han har i pannan efter att cpap:en skavt upp ett sår. Ja, det är mycket som påminner mig fortfarande.

 Nu var det bara sondslangen kvar. Detta kort är taget sista dagen på Astrid Lindgen BS. Ville var lite missnöjd och jag var mamma-orolig, rädd, lättad, glad, förväntansfull.....

Här hade Ville och jag anlänt till Västerviks sjukhus. Det var många i personalen som kom och välkomnade Ville tillbaka.  

 Kortet nedan är taget dagen innan jag trodde vi skulle bli utskrivna, dagen innan Downs syndrom knackade på våran dörr.

Allt har ju som sagt gått bra och här är ytterligare ett litet bevis på det...
Notera den lilla björnen, en present från familjen B, som fortfarande hänger med.

Mysdag!

Mysdag idag! Ville och jag började dagen med att bada, som alltid på torsdagar. Efter badet blev det en fika, som alltid.
Andreas är ledig idag och har kört några vändor till soptippen efter källarstädningen.
Ville och jag tog en promenad hem och hämtade upp resten av familjen sedan gick vi till stan och åt lunch.
Väldigt uppskattat av oss alla!
När alla var mätta och belåtna gick vi till sportaffären, uppskattat av vissa i familjen...
Kom hem och öppnade posten, vi fick besked från Försäkringskassan att vi får fullt vårdbidrag för Ville fram till Ville ska börja skolan (1:a klass)2018. Det känns jätteskönt även att det var väntat. Nu dröjer det några år till vi behöver ansöka på nytt.
Nu laddar några av killarna i våran familj för Elias fotbollsträning.

Snart avfärd till Hab

Snart dags att åka till Habiliteringen igen. Idag är det en ny träff med Villes logoped och specialpedagog. Vi har inte tränat jätteflitigt senaste månaden, har tappat fokus lite. Det har hänt en hel del med Villes motoriska utveckling och han har helt enkelt inte varit jätteintresserad av våra träningsövningar. Han har hellre varit på golvet och fart runt. Ville ålar på för fullt och igår kröp Ville vid några tillfällen. Han tränar förfullt på att dra sig upp i stående och på knä, är ju jättebra att komma åt vedträna i vedkorgen tycker Ville. Han visar ett helt annat intresse för vad som gömmer sig i lådor, skåp....än förut.
Oj, nu måste vi börja förbereda avfärd.

BusVille...

Efter att Elias och Hannes vaknat åkte Ville och jag en sväng till Öppna Förskolan. Storebröderna tycker att det är mysigt att vara ensamma hemma. I morse fixade dom frukost själva och hade plockat undan och gjort fint i köket efter sig.
Ville och jag hade det trevligt på ÖF men tyvärr blev det ingen sångstund idag. Båda fröknarna var borta så vi föräldrar och barn fick klara oss själva. Det var ingen som tog initiativ till sångstund så det blev lek på golvet istället. Är härligt att se Ville med dom andra barnen, han söker kontakt, skrattar mycket och har dragkamp om leksaker med dom andra barnen.

Efter ÖF åkte vi till vårdcentralen och lämnade Villes urinprov. Han sov gott när vi var där så faster I, som jobbar där, fick träffa en sovande Ville idag.

Hem och gjorde lunch sedan åkte barnen och jag till Hjortberget (skid/pulkabacken).

Hem igen och sedan försvann Elias och Hannes till sina kusiner.

Ville och jag lade oss på golvet och busade, efter ett tag tröttnade han på mig och gav sig ut på jakt efter sladdar. Gäller verkligen att hålla koll på lilla Ville nuförtiden.
Häromdagen låg datorn på laddning på bordet, och vem var där och drog i sladdarna? Vem gillar att dra i fönsterlampsladdarna? Jo, Ville!

Busungen försökte också tömma ett nytt paket våtservetter. Jag skrattade i smyg när jag kom på honom. Han hade redan hunnit slänga ut, för det är precis vad han gör, några servetter och när jag fick syn på honom ökade han tempot bara för att hinna slänga ut så många som möjligt innan jag fick stopp på honom, hihi det var roligt att se honom.

Trötta storebröder!

Oj, vad Elias och Hannes är trötta idag! Dom sover fortfarande. Hannes som brukar vakna runt kl.7 vardagar som helg.
Jag och Ville ska åka till vårdcentralen med ett urinprov från Ville för att kolla upp att det inte finns någon bakterie kvar. Det är en månad sedan han påbörjade sin penicillinkur mot urinvägsinfektion.
Sedan hade vi tänkt att ta en sväng till Öppna Förskolan. Vi får invänta och se när storebröderna vaknar...

Simkillen Hannes och pusskillen Ville

Städningen i källaren gick väl så där. Det är sååå tråkigt! Målet är att det ska vara färdigt till på torsdag för då har Andreas tänkt att köra en sväng till soptippen.

I eftermiddags var Hannes på simskolan och idag simmade han 100 meter! Vår superduktiga kille!

Ikväll har det varit pusskalas här hemma. Ville är jättemysig och vill gärna pussas och det är det verkligen ingen som säger nej till!

Lördagsmiddag

Igår kväll hade vi familjen T på besök. Vi bjöd på kycklingfilé, fläskfilé och min favorit "snabbgratäng". Gratängen är enkel, jag klyftar potatis och lägger i en långpanna, sedan lägger jag oliver, gorgonzola ost, färsk timjan, strör salt och peppar på, häller på grädde och lite mjölk och sedan in i ugnen och gratinerar. Gott!
Till dessert gjorde Andreas sin favoritefterrätt Gino, chokladgratinerad frukt/bärsallad, med vaniljglass till. Också gott!
Det var uppskattat av våra middagsgäster. Vi hade en trevlig kväll med mycket prat och spotify.

Idag har Elias och Hannes tränat innebandy och dom är nu och leker på olika håll. Själva tar vi det lugnt, Andreas leker med Ville på golvet just nu. Andreas laddar för källarstädningen som han snart ska påbörja. Det ser ut som skrutt där nere, saker överallt. Jag erbjöd mig just att hjälpa till och hjälpen mottogs på ett villkor, att jag inte blir irriterad. Ska verkligen försöka!!!

Rockkillen Elias och Darth Vader

Nu är det sportlov för Elias och Hannes! Skönt att vara lite lediga ihop och slippa tidiga morgnar.
Vi har inte planerat något än men det kommer...det brukar det ju alltid. Andreas ska vara ledig med oss torsdag och fredag.

Idag har Ville och jag varit på fika och hälsat på liten M (3,5 månad)och resten av hennes familj också naturligtvis. Det var trevligt! Ville mumsade mariekex för första gången, det var uppskattat!
Elias och Hannes var ensamma hemma i ett par timmar. Dom var lite trötta efter maskeraddiscot som vi var på igår kväll. Fullt ös hela kvällen och upp tidigt i dag.
Elias var utklädd till en "rockkille" med trasiga jeans, nitar och lite målad runt ögonen och naturligtvis några tatueringar. Han var riktigt snygg, tyckte jag trots att det inte är min typ av outfit, och såg några år äldre ut. Hannes tog på sig sin älskade Darth Vader-dräkt och med sitt nya röda lasersvärd i handen var han supernöjd med sin förklädnad. Ville var hemma hos mosters familj och busade lite med kusinerna...och sov sedan en stund innan han blev hämtad av Andreas.
Elias fick jag några bilder på men våran Darth Vader höll sig på annat håll...

Ortoptistbesök och nytt Villepåhitt

Idag var vi då i Västervik och Ville var på sitt första besök hos en ortoptist. Inte ögonläkaren, som jag trodde. En ortoptist arbetar tillsammans med läkare och undersöker, diagnostiserar och behandlar barn med glasögonbehov p.g.a exempelvis ögonbesvär. I Villes fall handlar det om hans nystagmus (ögondarr). Hans ögon darrar fortfarande och ortoptisten misstänker också att Ville har ett synfel på höger öga, så en ny undersökning väntar. Det är så skönt att han blir noga undersökt! Jag tror att Ville kommer att behöva glasögon och jag är positivt inställd till det, tänker att jag vill att han ska få dom hjälpmedlen han behöver för att fortsätta utvecklas bra. Ja, vi får väl se vad ögonläkaren säger...

Ikväll har Hannes varit på fotbollsträning med Andreas, som är tränare för laget.
Elias var hemma med Ville och mig ikväll. Han var trött och laddar för maskeraddiscot med klassen som är i morgon kväll.
Ville har ägnat kvällen åt nytt bus och påhitt...

Han fick för sig att riva ut alla våtservetter ur förpackningen. Många blev det och kanske finns det flera, undrar Ville?

Nöjd Ville, som lyckats riva ut alla...

Alla hjärtans dag

Efter middagen i kväll firade vi dagen med lite tårta. Det var uppskattat av barnen! Annars firar vi inte något speciellt.
Förra året firade vi inte ens med tårta eller bakelse som vi brukar. Ville och jag åkte till sjukhuset den dagen.

I förmiddags fikade Ville och jag med K och hennes son E, som för övrigt är Hannes kompis. Ville satt i mitt knä och började "sjunga" "Imse vimse spindel" och göra rörelserna. E hängde på och började sjunga och då tystnade Ville och såg så förvånad ut. Det såg ut som att Ville tänkte, "kan han också den sången!". Han var så söt, och när han hade tänkt färdigt sken han upp igen och fortsatte. Sötis Ville!
Efter fikan bytte vi sällskap och tog en sväng på stan med L och lilla E.

Imorgon ska vi till Västervik och till ögonläkaren med Ville. Han har fortfarande lite nystagmus (ögondaller) kvar. Det ska bli intressant att höra vad läkaren säger.

Ikväll var det massagdags för Ville, men han var mer intresserad av ballongen än själva massagen...

...Andreas fortsatte men Ville visade vi flera tillfällen att han hade tänkt sig något helt annat ikväll...

... så tillslut åkte pyjamasen på och Ville fick fortsätta leka med sin ballong

Håller tummarna för Elias och killarna idag!

Elias och Andreas åkte till Högsby tidigt i morse. Det är fotbollstunering där idag. Hade gärna sett 1 match eller 2 men det får bli en annan gång. Måste se till att kurera lilla Ville ju. Och så har jag filmvisning med Barnfilmklubben Regnbågen idag så jag får ringa efter Villes morfar som redan lovat att "rycka ut" ifall att barnvakt behövs.
Jag får hålla tummar och tår här hemma för att det går bra för fotbollskillarna. Heja, heja!

Igår sjuk, idag piggare...

Igår blev Ville sjuk med hög feber, hosta och snorig. Det är jätteskönt att ha storebrors mediciner att tillgå. Han fick inhalera både Flutide (ersätter pulmicort, motverkar inflammation ) och Airomir (luftrörsvidgande). Jag tycker att det ger bra effekt, han blir lättare i andningen.
Ville satt mest i någons knä igår, han var inte alls pigg. Det bästa var att han åt och drack bra.
Vi gick alla och lade oss tidigt igår kväll och har bara varit vakna 1 gång i natt för att ge Ville vatten, mediciner och ny torr blöja. Han har sovit bra med tanke på att han är sjuk, så idag är Ville en mycket piggare kille!

Ville vet nästan hur man gör med medicinen, roligare att bita lite

Pigg för att orka busa med storebror i soffan idag

Tankar...

Sitter här och tänkter tillbaka 1 år i tiden och fick en stor klump i magen. Tårarna börjar trilla och jag tänker på hur lyckligt ovetandes vi var för 1 år sedan. Jag befann mig i en lyckobubbla där oron över Villes viktnedgång släppt taget om mig. Han hade äntligt börjat öka i vikt och var pigg och frisk. Det var inte många dagar vi och Ville själv fick njuta och andas ut innan vår lilla älskling fick en ny tuff utmaning bara 4 veckor gammal.
Inte hade jag i min vildaste fantasi kunnat ana att Ville några dagar senare skulle ligga på BIVA (Stockholm) i respirator och kämpa mot rs virus och lunginflammation och oron hade på nytt fast grepp om mig.
Och inte hade jag i min vildaste fantasi kunnat ana att några veckor ytterligare skulle vi få beskedet att Ville har Downs syndrom.
Puhh, jag blir alldeles matt!
Tänk vad lite vi vet om framtiden...och tur är det!
Jag njuter till fullo av Ville och mammaledigheten och tänker att inget i hela världen är lika viktigt för mig som mina barn! Älskar dom så!

Bra och dåligt. Rätt och fel.

Ännu piggare idag! Och ingen av barnen har blivit sjuka än, är så skönt!
Lugn hemmadag idag och så får det bli i morgon också.
Ville har bitit både Andreas och mig idag med sina små sylvassa tänder. "Nej, du får inte bitas" sa jag i strängt tonläge. Ville tittade glatt på mig med sina stora mörka ögon och storebror Elias försvarar honom " men mamma, han är ju glad"!
Ja, vi fick ha ett litet samtal med storebröderna om att vi måste lära Ville vad som är rätt och fel. Tyvärr är ju inte det medfött.

Elias och Hannes gick själva till biblioteket idag för att lämna tillbaka 4 böcker. Dom kom hem med 4 nylånade böcker, varav "Alfons ABC" var lånad till Ville. Dom är så omtänksamma!

För några veckor sedan började Ville sätta sig upp i sängen när det var sovdags. Nu har han tagit ytterligare ett steg och ställer sig upp i sängen när det är sovdags. Och så medvetet tappar han nappen ibland. Våran lilla busunge!

Sjukstuga

Andreas blev sjuk i måndags kväll. Igår morse när barnen hade kommit iväg till skolan och dagis åkte jag och Ville hem till L och lillkillen E. Dumt beslut, tycker jag så här i efterhand. För när jag och Ville kom hem igår vid lunchtid somnade vi i sängen bredvid Andreas, jag vaknade upp 1 timma senare och mådde inte alls bra. Inget drömläge igår eftermiddag/kväll när både Andreas och jag låg helt däckade. Värk i hela kroppen, feber och illamående. Jag fick springa till toaletten några gånger, urk. Tur att vi har barn som inser allvaret och är hjälpsamma! Vi tog fram 2 madrasser och lade på golvet i tv-rummet och där låg vi. Ville tyckte att det var jättemysigt att ha mamma och pappa på golvet så han kunde kravla upp och ner på oss. Idag känner vi oss lite piggare, skönt. Nu hoppas jag innerligt att jag inte har smittat L och E!

Ville har varit på läkarundersökning

Idag har Ville varit på läkarbesök på habiliteringen. Han fortsätter att charma alla med sitt jättefina leende!
Besöket gick sådär. Läkaren fick ett litet bekymmer när hon undersökte Villes genitalier. Hon hittade bara en testikel i pungen. Både hon och jag tyckte att det var konstigt med tanke på hur många gånger Ville har blivit läkarundersökt, senast på BVC förra veckan. Men hur mycket hon än "letade" fann hon den inte. Hon ska skicka oss en remiss så att ett ultraljud görs för att lokalisera den försvunna testikeln.
När jag kom hem och det var dags att byta blöja på Ville var jakten igång igen, stackars Ville. Jag satte honom upp och kände efter och där var dom båda två! Jag kände båda testiklarna på en fnissande Ville. Nu får vi se vad läkaren säger, jag tycker att det skulle vara skönt om dom kollar upp det en extra gång.
Förutom det gick besöket jättebra. Läkaren och Villes sjukgymnast, som var med eftersom hon är Villes samordnare, konstaterade att utifrån förutsättningarna utvecklas Ville bra och är en frisk och pigg liten kille.
Just nu är han dock inte speciellt pigg, läggdags snart, ska bara dricka upp vällingen.

Trött idag

Känner mig trött idag! En lugn dag idag. Har varit med Hannes på hans innebandyträning annars bara varit hemma. Elias är iväg och leker med storebror i familjen T och Hannes leker med familjen T:s lillebror här hemma hos oss. Vi "byter" barn med varandra över dagen, perfekt. Vi var ute och busade lite i snön tidigare idag och barnen åkte snowracer i slänten på våran tomt. Jag passade på att fota lite....

Melodifestivalkväll

Vi har haft myskväll framför tv och tittat på Melodifestivalen. Hela familjen var eniga om att det var kvällens 2 bästa låtar som tog sig till final. Hannes tyckte att det var lite jobbigt att Torsten Flinck och hans gäng tog sig till "andra chansen". När han dök upp i tv-rutan drog Hannes filten över huvudet för han tyckte att Torsten såg ut som en vampyr! Nu får Hannes vara beredd med filten i alla fall vid minst 1 tillfälle till. Hoppas bara inte Hannes drömmer mardröm om en vampyr i natt....

1-årskontroll på bvc och vårdbidragsansökan

Igår var Ville på 1-årskontroll på BVC. Vikt 9275g och längd 72 cm. Han är som sagt inte så stor våran lilla kille. Men han följer sin kurva fint och det är huvudsaken.
Faktum är att han är bara 1 cm kortare och 800g lättare än storebror Elias var vid samma ålder, den stora skillnaden är huvudomfånget där det skiljer 4 cm.
Efter vägning och mätning var det dags för Ville att få dom 2 vaccinationssprutorna. Ville blev ledsen och storgrät men det gick snabbt över.
BVC-besöket gick snabbt och nu ska inte Ville dit förrän han är 18 månader. Han blir ju så noga kontrollerad av alla andra läkare vi träffar i vårdprogrammet. På måndag är det dags igen, då ska Ville till Habiliterinsläkaren på kontroll och även träffa sjukgymnasten.
Igår kväll fick Ville lite feber, och har fortfarande, men inte så konstigt med tanke på vaccinationen och förkylningen han har.

Idag har jag än en gång suttit i telefonmöte med försäkringskassan i över 1 timma. Vi har nu, när Ville fyllt 1 år, ansökt om fullt vårdbidrag.
Under telefonmötet gick vi helt enkelt igenom ansökan som Andreas och jag har skickat in.
Förra året blev vi beviljade ett halv vårdbidrag fram till Villes 1-årsdag för dom anser, och så är det ju, att alla små barn behöver omvårdnad första levnadsåret.
Vårdbidrag ska täcka merkostnader vi har i form av resor och tid till olika läkare, material att framställa egna böcker med bilder och tecken m.m. I ansökan tar vi även upp all tid som vi tränar med Ville och det infattar exempelvis teckenträning, träningen genom Karlstadmodellen, massage, bad m.m.
Handläggaren sa att det är praxis att man blir beviljad helt vårdbidrag fram till skolåldern sedan söker man om vårdbidraget på nytt.
Efter mötet kände jag mig trött och fick ont i huvudet så när Ville hade somnat efter lunch så gjorde jag det jag kanske inte skulle ha valt att göra i det läget... Gick ut och skottade snö!
Inte så genomtänkt, känner mig inte direkt piggare.
Ikväll ska jag bara mysa med min kära familj (och mycket popcorn) och inget får komma mellan.
Trevlig helg!

Mysdag

Mysdag idag. Förmiddagsfika med K. Lika trevligt som alltid. Det var Ville, hon, jag och stans pensionärer på fiket. Sedan en titt i affärerna för att se om där fanns något nytt. Hem en sväng för att äta lunch och sedan iväg för att hämta Hannes. Det går maginfluensa på dagis och bara tanken gör mig lite lätt illamående, urk...
Innan vi for hem inhandlades en ny brevlåda, välbehövligt när våran gamla rasar ihop mer och mer. Idag skrattade brevbäraren när jag stod och väntade ute vid vägen när hon kom med posten. Hon höll med om att en ny inte vore helt fel.
Nu är dom 3 äldsta killarna i familjen på Hannes fotbollsträning. Ville och jag fortsätter våran mysdag, nu i soffan framför brasan.