Idag har det varit en intressant och trevlig dag hemma hos L och familjen. Dom 3 andra "ds-familjerna", som vi har lärt känna, har vid några tidigare tillfällen bjudit hem C, som är logoped och handledare i karlstadmodellen.
Idag var det första gången vi var med. I 1 timma fick varje familj själva träffa C och få handledning hur vi kan träna med våra barn. Till skillnad mot habiliteringen tittade hon på Ville och utgick från just honom. Vi upplever att habiliteringen utgår från ds-barnen generellt och det blir ju tokigt eftersom varje barn utvecklas olika.
Vi var jättenöjda med träffen och hon gav oss en hel del tips om vad vi kan tänka på. Exempelvis så tyckte hon att vi kunde förbereda Ville för tecknandet genom att ha honom sittande i knäet och teckna ord med hans händer.
Hon tyckte att Ville har utvecklats mycket bra och att hans nyfikenhet är till hans fördel. Andreas och jag fick beröm för träningen vi gör, jag har lite svårt att ta åt mig av berömmet eftersom vår lilla Ville gör det ganska lätt för oss.
Det är på dom andra ds-familjernas initiativ så alltså något vi själva betalar, planerar och bjuder in C. Dom andra familjerna bjöd även in förskolepersonal. Är så glad att vi har dom andra ds-familjerna, vill bara skriva det än en gång.
Nu sover familjens 2 yngsta killar. Dom 2 äldsta killarna är i Jönköping med min pappa och en kompis till Elias och tittar på när HV71 spelar hockeymatch, vilka motståndarna är kommer jag inte ihåg.
Elias har väntat över 2 månader på denna dag. Han hade svårt att somna igår kväll, till slut gick det. Vi trodde att han skulle vara trött i morse men det var han inte. "Äntligen", var det första han sa och hoppade pigg upp ur sängen. Heja HV!
Här hemma har jag, Hannes och Ville haft myskväll. Popcorn var jag tvungen att springa hem till min syster, som bor nära oss, och låna för till min stora förskräckelse upptäckte jag att dom var slut här hemma. Det har aldrig hänt tidigare eftersom vi är popcorntokiga i vår familj.
Ville tittade stort på oss när vi åt och i ett obemärkt ögonblick var hans små händer snabbt nere i popcornskålen. Jag tyckte lite synd om honom när jag öppnade hans små händer som var fulla med popcorn. Han blev arg och protesterade, och vem hade inte gjort det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du besökt min blogg! Kommentera gärna, jag vill läsa lite jag också ;-)
(Om du är osäker på vilken profil du ska använda så välj "namn/webbadress" och fyll bara i ditt namn,tryck sedan på knappen "Fortsätt" och sedan "Skicka kommentar". Därefter kommer det upp ett lösenord som ska fyllas i den tomma rutan och tryck sedan återigen på knappen "Skicka kommentar"! LYCKA TILL!)