Klagostund

Nu ska jag klaga lite...
Undrar när min förkylning ska ge med sig? Tycker verkligen att det börjar att bli jobbigt!
Jag mår hyfsat några dagar för att sedan må bläää någon dag igen. Med blää menar jag tjock i halsen, snorig, trött och huvudet känns som att det väger ett ton. Så har det varit dom senaste 3 veckorna.
Jag som såg fram emot att vara ute mycket i det fina vårvädret idag har istället sovit ikapp med Ville. Han har också varit trött, tog nog på hans krafter att fira Downdagen och vara utomhus mest hela dagen som vi var igår.
Ville verka tycka att det är helt okej att hans mamma är trött idag, han tycker att det är mysigt, som jag, när vi kryper ner under täcket tillsammans. När vi sov nu efter lunch, för andra gången idag, tittade han lite förvånat på mig i några sekunder och undrade om det verkligen stämde att jag skulle sova igen. Han är för söt när han gör sin förvånade min, det ser ut som att han försöker dra upp ögonbrynen till hårfästet,så tittar han med stora ögon och öppnar munnen.
Elias och Hannes, som är lediga idag, har vi inte sett så mycket av. Dom gick ut strax efter kl. 9 i morse och har bara varit inne och ätit och gått på toaletten. Grannpojkarna är också lediga idag så dom är ett gäng killar som far runt här mellan gårdarna.
Det är jätteroligt och jag gissar att det kommer fortsätta så nu under våren och i sommar.
Nu ska jag se om Ville vill ha lite mellanmål och sedan SKA vi gå ut.
Var faktiskt ute en sväng innan vi åt lunch. Då fotade jag lite.