Men väldigt glad att jag snart får träffa mina stora prinsar!
Familjen snart samlad för ett kort ögonblick innan jag tar Elias och Hannes med mig hem, via McDonalds, och Andreas stannar hos Ville på sjukhuset.
I morse vaknade Ville och jag kände med en gång att vi var tillbaka på ruta ett. Syrgas till lunchtid, inhalationer var 4:e timma, panodil mot feber, anstängd andning, och droppet!
Men han piggnade på sig efter lunch och hade jätteroligt med U från lekterapin, dom sjöng sånger och pratade i telefon med varandra...
....Efter hennes besök blev Ville jättetrött och somnade bums...
Han sover fortfarande och när han vaknar ska han försöka att börja äta själv, igen. Hoppas, hoppas!
Han blir erbjuden nästan precis vad som helst så nu blir det Mariekex till middag.
Glassen till lunch ville han inte ha :-0.
Denna sjukdom är som en berg- och dalbana. Ibland känns det lugnt, tryggt och bra för att nästa stund kastas ut för branten och inte riktigt veta var man hamnar eller när lugnet infinner sig igen.
Just nu befinner vi oss i en liten svacka som förhoppningsvis planar ut och vi kommer inse att åkturen är slut för den här gången.
En sak som är säker är att jag definitivt inte kommer ställa mig i någon kö för ett nytt åk!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du besökt min blogg! Kommentera gärna, jag vill läsa lite jag också ;-)
(Om du är osäker på vilken profil du ska använda så välj "namn/webbadress" och fyll bara i ditt namn,tryck sedan på knappen "Fortsätt" och sedan "Skicka kommentar". Därefter kommer det upp ett lösenord som ska fyllas i den tomma rutan och tryck sedan återigen på knappen "Skicka kommentar"! LYCKA TILL!)