Ett år går så fort.
Sorgen och saknaden finns där men livet går vidare...
Jag är känslosam idag. Minns dagen för ett år så väl.
Känslan som fick mig att ringa pappa från jobbet på förmiddagen.
Åkte från jobbet och tänkte att jag åker hem och ringer sjukhuset i Kalmar först och sedan ringer efter en ambulans. Ringa hemifrån för att mamma inte skulle protestera till att jag ringde.
Pratade sedan med pappa och åkte hem till dom.
Allt gick så väldigt fort och ändå hann jag inte ända fram innan mamma tog sina sista andetag.
Idag var Hannes, Ville och jag vid graven.
Ville frågar inte lika ofta efter mormor längre men idag när jag berättade att vi skulle åka och lägga blommor på mormors grav sken han upp och sa "momo", jag såg glädjen i hans ögon när han tänkte på henne. Tänkte att han kommer bli såå besviken när han inte får träffa henne.
Han blev inte besviken när vi kom till graven. Jag vet inte riktigt hur mycket han förstår men får för mig att det är mycket mer än jag tror.
Hannes hade ett speciellt band till sin mormor. Han älskade att sitta i hennes knä och kramas. Dagen innan mamma somnade in tröstade hon honom, jag vet inte vad hon sa men det lugnade en ledsen Hannes.
Idag var Hannes lite tyst och dämpad men han konstaterad ändå att ett år går jättefort och tyckte att det är ju bra för tandläkaren har sagt till honom att han ska dra ut 2 tänder och få tandställning om ett år, vilket han tydligen längtar till.
Mamma hade skrattat åt hans kommentar och kramat om honom.
Pappa hade gjort fint vid graven och tänt ljuset i lyktan.
Saknar dig mamma!❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du besökt min blogg! Kommentera gärna, jag vill läsa lite jag också ;-)
(Om du är osäker på vilken profil du ska använda så välj "namn/webbadress" och fyll bara i ditt namn,tryck sedan på knappen "Fortsätt" och sedan "Skicka kommentar". Därefter kommer det upp ett lösenord som ska fyllas i den tomma rutan och tryck sedan återigen på knappen "Skicka kommentar"! LYCKA TILL!)