Gång på gång tittar jag bort mot min farmors balkong och fönster.
Inga lampor som lyser i fönstren, ingen farmor som står i fönstret och tittar ut längre.
Aldrig mer...
Hugger till i hjärtat av tomhet och saknad varje gång jag tittar dit.
Undrar hur länge det kommer kännas så här?....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du besökt min blogg! Kommentera gärna, jag vill läsa lite jag också ;-)
(Om du är osäker på vilken profil du ska använda så välj "namn/webbadress" och fyll bara i ditt namn,tryck sedan på knappen "Fortsätt" och sedan "Skicka kommentar". Därefter kommer det upp ett lösenord som ska fyllas i den tomma rutan och tryck sedan återigen på knappen "Skicka kommentar"! LYCKA TILL!)