I går var jag inne på Familjeliv, ett forum på nätet, och läste. Någon hade startat en tråd där man fick tycka till och till och med rösta... "Om du var tvungen att välj, skulle du vilja ha ett barn med ds eller inget barn alls", så löd trådfrågan. När jag läste blev jag först rent ut sagt förbannad, sedan lite ledsen, vilket jag var en kort stund innan jag konstaterade att det åter igen handlar om okunnighet! Det är okunniga människor som sprider en massa fördomar om mångt och mycket!
Jag bestämde mig tidigt, efter att vi fick veta att Ville har ds, att inte bry mig om personer som uttalar sig dumt, men ibland är det svårt. Framför allt när jag tänker på att Ville kommer att växa upp med dessa människor i samhället som inte vet bättre och som inte värdesätter honom och andra med funktionshinder eller utvecklingsförseningar lika högt som andra.
Det känns frustrerande.
Trådstartaren trampar inte bara oss som har barn med ds på tårna utan även många som kämpar för att få barn också. Precis som att det skulle vara så enkelt att "bara välja". Usch, nu blir jag arg igen!
I denna fråga tror jag att du måste vara arg.Inte ledsen. Detta trots att jag vet att man inte kan bekämpa dumhet. Men man kan stödja alla goda krafter de kunniga och vetgiriga. Man kan dessutom gå ihop med andra och förflytta berg om nödvändigt.
SvaraRaderaKram
Mamma
Det viktigaste, tycker jag, är att se individen! Och att alla, oavsett handikapp eller inte, har möjlighet att lyckas utifrån sina egna förutsättningar.Jag röstar på ett samhälle där vi inkluderar alla människor och river de strukturer som hindrar vissa personer från delaktighet!
SvaraRaderaHåller helt och hållet med om att det bygger på okunskap...
SvaraRaderaHar själv ibland funderat på om jag, i fall vi skaffar fler barn, ska göra fostervattensprov. Kommer alltid till den slutsats att jag aldrig skulle kunna välja bort ett barn, med ds eller annat handikapp/funktionshinder... Har träffat allt för många människor med underbara personligheter...
Ja idioter finns det gott om! :( har läst din blogg ett tag nu, närmare bestämt ca två månader, då vi har berikats med en liten dam som är just över två månader nu och har fått diagnosen ds. Glada är vi över henne givetvis, men lite upp och ner har det också varit såklart! Vill du kanske skriva lite om hur det är, tycker du att det kräver mycket extra träning? lite om vardagen, om du märker stor skillnad eller ad man nu ska säga.. är så himla nyfiken på hur framtiden ska bli för oss, men jag tror att det kommer att gå bra.. :) han är fin eran Ville, jättehärlig! =) sen har jag för mig att jag läste något om hans ögon, att de "darrar" när han tittar åt sidorna? eller är jag ute o cyklar nu? ha en bra dag! :)
SvaraRadera